Vi pratar väldigt ofta om jämställdhet och demokrati inom
skolans väggar och dessa två begrepp är väl förankrade i kurslitteratur och
även i läroplanen (LGR11) och även i det svenska samhället. När det väl kommer
till kritan, vad ska vi som lärare ta för ansvar och hur ska vi se till att
detta förankras i skolan och den egna klassen? och hur bör vi förhålla oss om
elever framför åsikter som går emot skolans värdegrund?
Kort och koncist citat ur läroplanen om hur vi som lärare
bör förhålla oss, men utan tips och råd på hur vi ska använda de olika metoder,
som ska ”lösa” problemen som kan uppstå.
Ja eller jo i och för sig grundnycklarna ”kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser” är jättebra nycklar för att lösa problemen med.
Men vad dem betyder för mig som lärare, kan betyda en helt annan sak i någon
annan lärares ögon. Att vara lärare handlar om så mycket mer än att undervisa
den aktuella kunskapen i ett ämne, den handlar just även om människans värde,
jämställdhet, demokrati men även respekt för sina medmänniskor. Att integrera klassen/eleverna i en öppen dialog är absolut
en och ibland den bästa förutsättningen. Men det krävs en del av oss som
”handledare” att få eleverna att komma till insikt om att alla människor har
olika åsikter och det är okej att tycka olika, och som om detta inte vore nog.
Få diskussionen/debatten att leda till att eleverna öppnar ögonen och får
chansen att se nya infallsvinklar i en frågeställning.
Dvs att inte låsa sig vid den egna åsikten utan se att det
kan finnas fler konkreta lösningar på ett problem. Detta utan att diskussionen
blir för hätsk och skenar. Mobbad eller mobbare, det kan vara vem som helst i
klassen som är endera eller, därför är det bra att lägga fokus just på ”att det
är okej att tycka olika”, för likaväl att den som har en åsikt, att denne kan
bli mobbad. På samma sätt kan den som sitter i klassen och inte håller med vara
den som riskerar att utsättas. (Ekerwald, Säfström 2012, s.109)
Man kan i boken ”Normkritiska
perspektiv” läsa om hur man kan gå till väga och ur olika infallsvinklar
och perspektiv se hur man utforskar könsdebatter. Begreppet ”könsdebatt” kanske
inte säger dig som lärare eller elev så mycket om själva ämnet, men kort och
gott handlar det om att se och problematisera olika typer av könsnormer som
alltför ofta finns kvar i dagens samhälle, även om vi i dagens samhälle har
blivit bra på att diskutera och problematisera och visa förståelse när vi
stöter på olika typer av åsikter eller personer som ställer den tidigare
förankrade könsnormen på sin kant.
Vi kan under det tredje kapitlet ta del av och läsa om en
artikel som är skriven av ”Anna Anka”, detta är en person som i allra högsta
grad under sina år som hon medverkade i serien ”svenska hollywoodfruar som sändes i kanal 3” älskade publicitet
och uppmärksamhet och tv/produktionen framställde denna kvinna på sådant vis
att det var som gjort för att provocera vilken ”medel Svensson” som helst, och
mer än många av Anna Ankas åsikter som framfördes strider mot skolans
värdegrund. Detta omnämns i Anna Ankas artikel
”Svenska pappor som
byter blöjor på sina barn är tragiska. En riktig man ska varken ta hand om sina
barn, stryka eller laga mat, enligt Anna Anka. Istället ska han arbeta,
försörja familjen, vara romantisk och uppvakta sin fru. Kvinnan i sin tur ska
vara hemmafru, vårda sitt utseende och ställa upp för mannen” (Hedlin, 2016, s. 49)
Denna artikel och personens åsikter strider mot dagens
jämställda samhälle och ifrågasätter dagens könsroller på ett provocerande sätt.
På samma vis som denna artikel delade svenska folket skulle den kunna dela
vilket klassrum som helst.
Intressant dock är bokens framställning om olika åsikter som
blev riktade mot Anka, och de visar även på i kommentarerna på hur man kan utgå
och tänka på utefter andras åsikter eller fakta. För många gånger är det
inskränkt tyck och tänk som uttrycker sig i ”åskådarnas” åsikter istället för
argument relaterade till fakta. Det är otroligt lätt oavsett om man är vuxen
eller barn att missa att se ett översiktligt perspektiv, över vad som är rätt
och fel. Vad säger att Anna Ankas åsikt är fel, och vad ger andra rätten att
skriva, tycka och tänka öppet precis vad de vill när uppenbarligen inte Anna
Anka har den rätten?!?
Detta
är något vi som lärare behöver jobba mycket med, men även eleverna.
Jag tycker också att det var intressant, det som du skriver i slutet, att det var många negativa åsikter och påhopp riktade mot Anna Anka och att det nästan ansågs legitimt eftersom hon hade framfört så provocerande åsikter i sin debattartikel. Den problematiken finns också i skolans värld. En diskussion som man skulle kunna ta med barnen när det gäller det här temat är det som Hedlin i Elmeroth (2016, s. 54) skriver att alla nog är överens om att snälla och trevliga personer inte ska mobbas, men hur gör vi med dem som är jobbiga och har konstiga åsikter?
SvaraRaderaSka vi tvinga eleverna att leka med elever som de inte gillar? Om det finns elever i klassen som ingen gillar, hur gör vi då? Genom att samtala med eleverna om detta gör vi dem medvetna om att anti-mobbing är ett medvetet val. De flesta vill säkert inte mobba någon, men det är också viktigt att upplysa eleverna om att tystnad och undvikande också kan vara mobbing. Vissa elever kommer efter en sån diskussion säkert att ta på sig rollen som "den större personen" och låta jobbiga kamrater vara med medan andra elever inte kommer göra det.
Som lärare, tycker jag, är det viktigt att utmana normer i samhället samtidigt som vi inte ska bestämma vad en tycker och tänker. Du skriver: "Denna artikel och personens åsikter strider mot dagens jämställda samhälle och ifrågasätter dagens könsroller på ett provocerande sätt". Varför är det provocerande? Det beror på vilken du tittar på. Enligt min åsikt visar det att du inte delar Anna Ankas åsikter och tar ställning mot henne. Det är som att ändra normer men fastställa några i alla fall. Är det normkritiskt? Kan man verkligen vara neutral?
SvaraRaderaIntressant inlägg! Detta är ännu en utmaning som kommer att möte oss när vi arbetar som lärare. Visst ska alla få tycka som de vill. Men i skolan tycker i alla fall jag att både lärare och elever bör förhålla sig till de normer och värden som finns i läroplanen. Det är också lärarens uppgift att se till att eleverna vet vad som förväntas av dem, vad som är okej och inte okej att säga.
SvaraRaderaDet kan ibland uppstå svåra situationer som vi som lärare måste hantera. Jag har själv upplevt en situation där jag under en religionslektion berättade för barnen att Sverige är ett ganska fritt land där man t.ex. får tro på vad man vill och älska vem man vill. Varpå en elev som kommer från ett starkt kristet hem blir upprörd och säger att homosexualitet är fel, de kommer att brinna i helvetet.
Jag tyckte så synd om det barnet, att hen är uppväxt med dessa tankar hemifrån, och nu ska jag säga inför alla att det hen tror på är fel. Hur löser man en sådan situation utan att trampa någon på tårna? Jag måste ju på något sätt förklara för klassen att det inte stämmer, men samtidigt vill jag inte få den här eleven att känna att allt som hens föräldrar sagt är lögner.
Jag håller med Anna om att vi inom skolan ska försöka förhålla oss till de normer och värderingar som finns i läroplanen. därför är det också viktigt att som lärare själv verkligen tänka efter hur man ställer sig till de värderingar som kommer till uttryck i lgr 11. Jag tror att det är oerhört viktigt att ifrågasätta och synliggöra normer men än viktigare är det att lära barnen tala om detta tillsammans. Jag vill gärna komma ifrån "så får man ju inte säga i det här landet" till att så får man viss säga men man kan också kunna hantera att bli ifrågasatt. Vad gäller en del kändisar så tycker jag också att man kan diskutera med barnen betydelsen av att "skapa sig ett varumärke. Idag är det viktigt och det har förändrats genom årens gång vilket kan göra det värt att diskutera. För att man ska lyckas med detta måste både barnen och man själv som lärare tränas i att diskutera, bemöta, synliggöra och ifrågasätta. Det är inte okej att bete sig hur som helst mot någon bara för att denne har varit provocerande.
SvaraRadera