I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och förskola står det; “De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.” (Skolverket, 2011) Lärarens uppdrag är alltså att fostra eleverna till ett demokratiskt tänkande där alla eleverna ska få chansen att få sin röst hörd. Eleverna måste få uttrycka sig och ges inflytande över utbildningen. Samtidigt som lärarna måste upprätthålla ordning och reda på skolan i enlighet med de bestämmelser som finns på skolan (Ekerwald, Säfström, 2012, s.38). När en lärare kräver lydnad och fostrar enligt läroplanen och skollagen för deltagande i en demokrati som förutsätter att människor följer regler och bestämmelser (Ekerwald, Säfström, 2012, s.38). Samtidigt måste vi bemöta eleverna på samma nivå, istället för att läraren och eleven hamnar i en maktrelation (Ekerwald, Säfström, 2012, s.38.) Därför kan det vara viktigt att berätta för eleverna att demokrati inte betyder att eleverna får göra vad de vill, utan att de har ett val där deras röst kan vara hörd men att det inte alltid blir som man vill. De måste också öva på att lyssna och respektera andras åsikter och värderingar för att förstå att demokrati också handlar om att kompromissa med varandra.
Läraren kan använda sig av klassrumssituationer, saker som händer på rasten, i hemmet, i världen för att hitta så mycket konkreta situationer det bara går. Att också prata om allas skyldigheter och rättigheter samt hur ett demokratiskt förhållningssätt är tänkt att vara lösningen för osämja och dispyter. Vi tror också det är därför demokrati är ett svårt ämne för eleverna, det är så mycket som man ska förstå och lära sig. Att lära sig våga säga sin tankar och åsikter, att respektera varandra fast man tycker olika, att förstå att demokrati inte betyder att man får bestämma och att alla människor har rättigheter men också skyldigheter. Vi tror att det kanske behövs pratas mer om demokrati i skolan för att visa och förtydliga vad det egentligen är och innebär. Lärarens uppgift är främst att låta alla eleverna får tycka och tänka utan att bli retade eller känna sig utanför. Det är viktigt att få en bra klassrumsmiljö innan man börjar rösta fram förslag. Det är också viktigt att läraren behandlar alla eleverna lika i klassrummet för att visa att samma villkor gäller alla elever vare sig vilket kön de har, ursprung, sexualitet osv. Det är ett stort och invecklat område som måste genomsyra hela utbildningen.
Demokrati är som du skriver, många viktiga aspekter som ska flyta samman och bilda en helhet för att man själv och alla runt omkring ska kunna må bra och fungera i ett samhälle. Elever behöver inte bara känna till sina rättigheter utan också sina skyldigheter och därför tror jag som du att man behöver prata mycket om vad demokrati innebär med elever. Det är inte bara "för dem som är politiker eller rikare än man själv" som en elev beskrev det i boken Levd demokrati av Ekerwald & Säfström. Boken ger bilden av att demokrati måste vara rätten respekteras för den man är, hur ska man annars kunna trivas i skolan, prestera och utveckla nödvändiga kunskaper? I Göteborgsposten idag, 20/4-17, står att man gjort mätningar på 15-åriga elevers utanförskap i skolan med Pisa-undersökningar. Var 5:e svensk elev har uppgett att de känner sig utanför i skolan och var 6:e elev har utsatts för någon form av mobbing. Jag hittade samma artikel i den här länken: http://corren.se/nyheter/fler-elever-kanner-sig-utanfor-i-skolan-ntm11567276.aspx
SvaraRaderaI Finland däremot, känner eleverna sig nöjda med sina liv viket är roligt att läsa. De arbetar med demokratifrågor i skolan men också med att de förväntar sig aktiva elever som presterar. De skriver att mår lärarna bra, så mår eleverna bra. http://www.pressreader.com/finland/hufvudstadsbladet/20170420/281612420278894
Du frågar hur man kan arbeta med demokrati i skolan. Jag tror att ha diskussioner OFTA kring påhittade scenarion eller händelser som skett i skolan kan belysa olika beteenden och normer vi kanske inte tänker på att vi har. Det ger elever möjlighet att lyssna på varandras åsikter förstå vilka som är lämpliga att ta efter. Elever kan kanske föreställa och se samband på ett längre perspektiv om inte orätta handlingar slutar, som t.ex. mobbing. Jag tänker också på att använda litteratur, som boken om Malala där demokrati b.la. gäller flickors rätt till skolgång.
Bra diskussionsfråga :)
Jag har också funderat på den spänning som blir i skolans olika uppdrag. Vi ska arbeta på ett demokratiskt sätt, men vi ska även ha en fostrande roll. Det är klart att man kan fostra demokratiskt, men det är inte så lätt alla gånger. T. ex. när eleverna tycker ”fel” (i den bekväme lärarens ögon), eller inte inser vidden av ett beslut. Vi kommer förmodligen att fatta en mängd beslut över elevernas huvuden eftersom att de är ganska små och för de flesta av oss känns det naturligt att fatta vissa beslut åt barn, t. ex. gällande klädsel på rasten eller var de ska sitta i matsalen. Det man kan sträva efter är att fatta så få såna typer av beslut som möjligt.
SvaraRaderaNågot som jag tänker är absolut nödvändigt för eleverna är att de får känna att demokrati fungerar och att det är för dem, precis som Annette var inne på. Jag tror att det är något man behöver öva på. Öva, öva, öva. Läraren måste våga släppa greppet om vissa frågor, och genom att öva så ökar också elevernas förståelse av demokrati, och med den hoppas jag att också deras tilltro till demokratin ökar.
Jag tror som du skriver Maria, att vi som lärare kan försöka fatta så få beslut som möjligt över elevernas huvud. Jag tror att lärare många gånger är rädda för att "släppa kontrollen" och låta eleverna själva besluta saker. Många beslut kan man också "dela" på, som kanske ditt exempel i matsalen. Läraren kan bestämma vilket bord eleven ska sitta vid med vilken plats är upp till eleven. Inget jättestort beslut kanske men ett enkelt och bra att börja med i de lägsta åldrarna tänker jag. För jag tror också som ni säger, att demokrati är något man måste prata mycket om och öva på många många gånger.
SvaraRaderaDet är också viktigt som beskrivs i inlägget, att göra elever medvetna om att allt de önskar inte går att genomföra och att demokrati inte betyder att de alltid får som de vill. Då gäller det att prata om resonera kring det för att få dem att förstå. Ett exempel på detta var när eleverna på min vfu-skola pratade om saker de ville ha på sin skolgård. Någon ville ha ett bollhav, en annan en pool. Läraren frågade dem frågor och resonerade med dem om hur de tänkt att sakerna skulle fungera att ha på skolgården, vad de trodde skulle vara genomförbart, så eleverna på ett bra vis förstod att allt inte går att "få igenom" hur gärna man än vill. Det tror jag är viktigt i demokrati-arbetet. Att låta eleverna själva resonera, reflektera och förklara hur de tänkt i olika situationer.