Elevdemokrati
Skolans uppdrag är att alla elever skall få en likvärdig utbildning, oberoende av vart de bor i Sverige. En av de saker som läraren har i sitt uppdrag är att fostra eleverna för att kunna delta aktivt i det demokratiska samhället (Elmeroth, s. 78). Detta går väl hand i hand med det reella elevinflytandet som eleverna skal har rätt till. Det är för mig en självklarhet att varje elev har rätt att få uttrycka sina tankar och åsikter och få se hur han eller hon får vara med i gemensamma beslut.
En utmaning enligt min erfarenhet kan vara att få elever att förstå att demokrati inte alltid är rättvis, då det är majoriteten som bestämmer och varje individ får inte alltid som han eller hon själv vill. Här gäller det att visa demokrati i ett större perspektiv och kanske jämföra med andra styrformer så som diktatur, direktdemokrati och representativ demokrati m.m. Det finns ju olika situationer där olika former fungerar olika bra och alla de tre formerna finns ju på något sätt i skolan. Förra terminen så hade jag en liknande diskussion med min klass 4-5:a under vårt demokrati tema. Vi skulle tillsammans synliggöra de olika demokratiska eller odemokratiska formerna som fanns i skolan. Vi kom fram till att de hade både representativ demokrati i elevrådet, direkt demokrati i olika flervals situationer och diktatur i vissa situationer där läraren bestämmer. Det kom dock en underbar kommentar när vi pratade om detta en elev sa att det är bra med läraren som diktator om han eller hon är snäll. Detta gav i sin tur bränsle åt funderingar kring vad som gör en ledare bra eller dålig och hur detta påverkar gruppen på olika sätt. Här kanske man skulle kunna säga att eleverna såg frågan om demokrati och delaktighet ur olika perspektiv, i vissa situationer är det bra att få vara med och bestämma och i andra är det bättre om en ledare bestämmer åt mig.
Skolverkets undersökningar av skolan visar att elever upplever att de får mindre och mindre elevinflytande och detta är en stor utmaning som skolan kommer att behöva ta tag i (Berg, Frank och Wede s. 274.) Undersökningen visade att detta var elevernas upplevelse. Min fråga i detta är om det egentligen är brist på elevinflytande eller om det är så att det är brist på synliggörandet av elevinflytandet i skolan. På min skola gjorde vi en liknande enkätundersökning där vi frågade eleverna om de tyckte att det fick vara med och bestämma i skolan. Resultatet var att många tyckte att de var med och bestämde i mycket liten utsträckning. När vi sedan analyserade detta i lärargruppen kom vi fram till att det fanns väldigt många tillfällen under lektionerna där de fick vara med och bestämma men att de kanske inte var medvetna om att de fick det. Kanske är ett av problem att eleverna inte är medvetna om helt vad medbestämmande innebär och att de inte ser de situationer där de faktiskt får vara med och påverka sin undervisning som de har rätt till enligt LGR 11 och skollagen. Så när jag skall planera olika typer av elevinflytande i skolan s bör jag som lärare vara noga med att synliggöra elevernas reella inflytande. Hur gör vi detta som lärare?
Berg, Sundh och Wede s. 278- 279 menar att det finns en rad av olika faktorer som påverkar om man kan ha ett reellt elevinflytande. De menar att variation i arbetsformer, valmöjligheter, samtal där man diskuterar val och olika möjligheter samt elever som är aktiva i sitt eget lärande är pedagogiska saker som måste finnas i ett klassrum för att reellt elevinflytande skall kunna finnas. Vidare så behöver den fysiska och psykiska lärmiljön vara gynnsam. Elever behöver känna sig trygga i sin klass så att de vågar utöva sin åsikt, det behöver finnas en tilltro till elevernas förmåga att välja från pedagogernas håll så att en tillåtande miljö bildas samt den fysiska miljön behöver ge möjlighet till, demokratiska processer. Ledarskap från lärare och pedagoger är också viktig att föregå med exempel och ge utrymmer till aktivt elevdeltagande i olika utformningar av undervåningen. Avslutningsvis så känns demokratiuppdraget som en stor utmaning och en stor förändring från det traditionella lärarstyrda klassrummet som många av oss förmodligen har erfarenheter ifrån. Det känns viktigt att varje lärare funderar kring sin egen syn på demokrati och tillämplig i klassrummet så att vi kan jobba mot ett så demokratiskt och elevaktivt klassrum som möjligt.
Hur kan vi som skola synliggöra demokrati på olika sätt, har någon praktiska erfarenheter?Hittade den här filmen på youtube där de beskriver elevers, lärares och rektor roll om elevdemokrati på ett roligt sätt med tecknade figurer, kanske kan detta vara ett sätt att arbeta med eleverna om hur de kan vara med och påverka i skolan och hur demokrati i skolan egentligen skall fungera?
