Elevinflytande, vad betyder det egentligen…Alltså rent praktiskt i verkligheten?

Under de senaste veckorna så har jag under mina lektioner funderat på HUR eleverna faktiskt får och kan vara med och påverka undervisningen jag bedriver. Undervisningen jag bedriver är ju ändå det eleverna skall göra om till sina  egna kunskaper. Om jag då utesluter elevernas möjlighet att få påverka undervisningens innehåll, så blir de en slags envägskommunikation från mitt håll. Dessutom strider jag då emot läroplanens övergripande mål och riktlinjer på sid.15: ’’ Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen’’.

Inom mig har detta stycket fått en ny innebörd och betydelse, jag har ändrat mitt arbete helt inom skolans väggar. Jag vill att eleverna jag möter under lektionens gång eller i slutet av lektionen antingen får utvärdera eller dela med sig av sina tankar kring upplevelser av undervisningen.

Senast igår fick eleverna med sina tummar visa hur lektionen kändes, elever fick även dela med sig av sina tankar om varför de tyckte som de gjorde. Jag har även använt mig av skalor på tavlan för eleverna där de får förmedla sina åsikter innan de T.ex gått ut på rast (Se bild för exempel).

Personligen tycker jag att elevernas upplevelser och åsikter utvecklar min undervisningen mest. Boken Uppdrag lärare skriver om hur elevers inre motivation sänks om skolan inte bjuder in eleverna till att vara delaktiga. Men viktigaste av allt, om skolan faktiskt INTE omsätter elevernas tankar och åsikter i praktiken, kan elever tappa motivationen och skolan kan då bli meningslös.

Som lärare kan du låta eleverna ha stort elevinflytande och ge eleverna möjligheter att förmedla sina åsikter, men gör man sedan inget av elevernas åsikter så spelar de ju ingen roll i hur mycket inflytande de får…

Martin Hugo skriver om hur skickliga lärare låter elevers åsikter och inflytande genomsyra undervisningen. De lärarna har ett kritiskt och en utvecklande syn på den egna undervisningen. Arbetar lärare enligt detta arbetssätt kan lärare motarbeta de vanliga normerna* bland olika individer emellan (T.ex sociokulturella och icke-svensk skillnader) mellan elever och vuxna förändras och kan synliggöras i klassrummet (Elmeroth, 2012. S,25).

Precis som författarna Ekerwald & Anders Säfström poängterar att elever i skolan måste lära sig demokrati och faktiskt få arbeta demokratiskt i skolan, där instämmer jag helt. Det tror jag även att all skolpersonal vill göra.

Självklart vill vi att våra elever skall bli fullfjädrade demokratiska människor och elevernas åsikter och behov skall ligga till grund för våran egna undervisning. Dock är jag egentligen ganska övertygad om skolklasser emellan faktiskt vet vad de tycker om undervisningen, vad som kunde gjorts bättre, och hur läraren skulle format undervisningen så den blev mer rättvis etc. Det räcker egentligen bara att tänka tillbaka på sin egen skolgång, visst visste vi ’’precis’’ vad som behövde göras från lärarnas håll? Men visst fick vi inte riktigt möjligheten att faktiskt förmedla det?

MVH Ellinor Rosèn Eriksson

Vanliga normer* = Förväntat beteende eller tyckande kring särskilda åsikter och samhällsklasser/människor, situationer

Här är seriestrippen som länk: https://Pixton.com/ic:gtmwq7m2

Presentation av mig. (Ursäkta att den blev sen)!

Hej! 


Ellinor Rosèn Eriksson heter jag och är snart 24 år.
Jag bor på en ö i Bohuslän och mitt egentligen allra största passion här i livet är min underbara båt som är min stora eka härliga eka som är svart som den mörkaste natt. Det bästa som finns är att få vara ute på havet , helst fiska varje jag med jag nöjer mig även med att bara guppa runt på Skagerack varje dag, oavsett kuling eller storm!

Jag älskar också att jobba i skolan, jag ser mig själv som en mycket positiv person som tycker att de mesta är möjligt här i världen, barn gör så gott dom kan. Jag anser att man lär sig bäst om man får något i händerna och kan koppla det till verkligheten.

Vårat bloggnamn, Lärare som lär tycker vi var passande då det faktiskt är precis som de står, lärare är en ju yrkesgrupp som faktiskt skall lära sig nya saker under yrket, de ska fortbildas och vara flexibla och vara i tiden oavsett år eller vad framtiden har att ge.

Könsroller och jämställdhet

Vi pratar väldigt ofta om jämställdhet och demokrati inom skolans väggar och dessa två begrepp är väl förankrade i kurslitteratur och även i läroplanen (LGR11) och även i det svenska samhället. När det väl kommer till kritan, vad ska vi som lärare ta för ansvar och hur ska vi se till att detta förankras i skolan och den egna klassen? och hur bör vi förhålla oss om elever framför åsikter som går emot skolans värdegrund?

 LGR11 ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”

Kort och koncist citat ur läroplanen om hur vi som lärare bör förhålla oss, men utan tips och råd på hur vi ska använda de olika metoder, som ska ”lösa” problemen som kan uppstå.

Ja eller jo i och för sig grundnycklarna ”kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser” är jättebra nycklar för att lösa problemen med. Men vad dem betyder för mig som lärare, kan betyda en helt annan sak i någon annan lärares ögon. Att vara lärare handlar om så mycket mer än att undervisa den aktuella kunskapen i ett ämne, den handlar just även om människans värde, jämställdhet, demokrati men även respekt för sina medmänniskor. Att integrera klassen/eleverna i en öppen dialog är absolut en och ibland den bästa förutsättningen. Men det krävs en del av oss som ”handledare” att få eleverna att komma till insikt om att alla människor har olika åsikter och det är okej att tycka olika, och som om detta inte vore nog. Få diskussionen/debatten att leda till att eleverna öppnar ögonen och får chansen att se nya infallsvinklar i en frågeställning.

Dvs att inte låsa sig vid den egna åsikten utan se att det kan finnas fler konkreta lösningar på ett problem. Detta utan att diskussionen blir för hätsk och skenar. Mobbad eller mobbare, det kan vara vem som helst i klassen som är endera eller, därför är det bra att lägga fokus just på ”att det är okej att tycka olika”, för likaväl att den som har en åsikt, att denne kan bli mobbad. På samma sätt kan den som sitter i klassen och inte håller med vara den som riskerar att utsättas. (Ekerwald, Säfström 2012, s.109)

Man kan i boken ”Normkritiska perspektiv” läsa om hur man kan gå till väga och ur olika infallsvinklar och perspektiv se hur man utforskar könsdebatter. Begreppet ”könsdebatt” kanske inte säger dig som lärare eller elev så mycket om själva ämnet, men kort och gott handlar det om att se och problematisera olika typer av könsnormer som alltför ofta finns kvar i dagens samhälle, även om vi i dagens samhälle har blivit bra på att diskutera och problematisera och visa förståelse när vi stöter på olika typer av åsikter eller personer som ställer den tidigare förankrade könsnormen på sin kant.

Vi kan under det tredje kapitlet ta del av och läsa om en artikel som är skriven av ”Anna Anka”, detta är en person som i allra högsta grad under sina år som hon medverkade i serien ”svenska hollywoodfruar som sändes i kanal 3” älskade publicitet och uppmärksamhet och tv/produktionen framställde denna kvinna på sådant vis att det var som gjort för att provocera vilken ”medel Svensson” som helst, och mer än många av Anna Ankas åsikter som framfördes strider mot skolans värdegrund. Detta omnämns i Anna Ankas artikel

”Svenska pappor som byter blöjor på sina barn är tragiska. En riktig man ska varken ta hand om sina barn, stryka eller laga mat, enligt Anna Anka. Istället ska han arbeta, försörja familjen, vara romantisk och uppvakta sin fru. Kvinnan i sin tur ska vara hemmafru, vårda sitt utseende och ställa upp för mannen” (Hedlin, 2016, s. 49)

Denna artikel och personens åsikter strider mot dagens jämställda samhälle och ifrågasätter dagens könsroller på ett provocerande sätt. På samma vis som denna artikel delade svenska folket skulle den kunna dela vilket klassrum som helst.

Intressant dock är bokens framställning om olika åsikter som blev riktade mot Anka, och de visar även på i kommentarerna på hur man kan utgå och tänka på utefter andras åsikter eller fakta. För många gånger är det inskränkt tyck och tänk som uttrycker sig i ”åskådarnas” åsikter istället för argument relaterade till fakta. Det är otroligt lätt oavsett om man är vuxen eller barn att missa att se ett översiktligt perspektiv, över vad som är rätt och fel. Vad säger att Anna Ankas åsikt är fel, och vad ger andra rätten att skriva, tycka och tänka öppet precis vad de vill när uppenbarligen inte Anna Anka har den rätten?!?

Detta är något vi som lärare behöver jobba mycket med, men även eleverna.

Hur ska vi lära ut demokratisk tänkande?

I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och förskola står det; “De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.” (Skolverket, 2011) Lärarens uppdrag är alltså att fostra eleverna till ett demokratiskt tänkande där alla eleverna ska få chansen att få sin röst hörd. Eleverna måste få uttrycka sig och ges inflytande över utbildningen. Samtidigt som lärarna måste upprätthålla ordning och reda på skolan i enlighet med de bestämmelser som finns på skolan (Ekerwald, Säfström, 2012, s.38). När en lärare kräver lydnad och fostrar enligt läroplanen och skollagen för deltagande i en demokrati som förutsätter att människor följer regler och bestämmelser (Ekerwald, Säfström, 2012, s.38). Samtidigt måste vi bemöta eleverna på samma nivå, istället för att läraren och eleven hamnar i en maktrelation (Ekerwald, Säfström, 2012, s.38.) Därför kan det vara viktigt att berätta för eleverna att demokrati inte betyder att eleverna får göra vad de vill, utan att de har ett val där deras röst kan vara hörd men att det inte alltid blir som man vill. De måste också öva på att lyssna och respektera andras åsikter och värderingar för att förstå att demokrati också handlar om att kompromissa med varandra.

Läraren kan använda sig av klassrumssituationer, saker som händer på rasten, i hemmet, i världen för att hitta så mycket konkreta situationer det bara går. Att också prata om allas skyldigheter och rättigheter samt hur ett demokratiskt förhållningssätt är tänkt att vara lösningen för osämja och dispyter. Vi tror också det är därför demokrati är ett svårt ämne för eleverna, det är så mycket som man ska förstå och lära sig. Att lära sig våga säga sin tankar och åsikter, att respektera varandra fast man tycker olika, att förstå att demokrati inte betyder att man får bestämma och att alla människor har rättigheter men också skyldigheter. Vi tror att det kanske behövs pratas mer om demokrati i skolan för att visa och förtydliga vad det egentligen är och innebär. Lärarens uppgift är främst att låta alla eleverna får tycka och tänka utan att bli retade eller känna sig utanför. Det är viktigt att få en bra klassrumsmiljö innan man börjar rösta fram förslag. Det är också viktigt att läraren behandlar alla eleverna lika i klassrummet för att visa att samma villkor gäller alla elever vare sig vilket kön de har, ursprung, sexualitet osv. Det är ett stort och invecklat område som måste genomsyra hela utbildningen.

✏📊📚

Emojikälla

Ha en bra dag!
/Sara Quick

Demokrati i skolan

Efter att ha läst elevintervjuerna i Ekerwald & Säfströms bok “Levd demokrati? Skola och mobbning i ungdomars liv” blir det tydligt hur diffust begreppet demokrati faktiskt är för ungdomar idag. Vissa vet inte vad ordet betyder över huvud taget, andra vet men upplever sig inte vara inkluderade i vad det står för, ytterligare andra förknippar det med orättvisa.

Detta är mycket oroväckande då skollagens 1 kap §4 säger att utbildningen ska “förankra respekt för de (...) grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Såhär förklarar en av de intervjuade eleverna sin syn på demokrati: “Dom flesta tycker inte att folket är tillräckligt smarta eller insatta i det för att dom skulle kunna folkomrösta. Men det är liksom bara skitsnack för liksom det är ju vi som drabbas” (Ekerwald & Säfström 2012:24). Här blir det tydligt hur en känsla av politisk orättvisa och utanförskap finns och paralleller till egna erfarenheter om hur elever uppfattar sin maktposition i skolan kan dras till detta.

“Vår uppgift som lärare är att fostra våra elever till medborgare som kan verka för att vårt samhälle utvecklas i en demokratisk anda” (Elmeroth, 2012:13).

“Demokrati är inte något vi har, det är något vi gör” (Ekerwald & Säfström, 2012:8)

Tillsammans utgör dessa citat just det som behöver uppmärksammas och tillämpas i undervisningen. Om vi vill att elever efter utgången skola ska uppfatta sig själva som betydelsefulla medborgare som kan påverka "Samhället Världen”, känns det högst relevant att de känner sig som betydelsefulla medborgare som kan påverka "Samhället Skolan” också. Lärare behöver bli påminda om det demokratiska uppdrag som är ålagt dem och att det, precis som med alla andra undervisningsämnen egentligen, inte räcker med att undervisa om demokrati som ett abstrakt begrepp utan eleverna måste få utöva och uppleva demokrati i olika sammanhang. Demokratin måste verklighetsförankras, bli en given och självklar del av skolvardagen för att elever riktigt på djupet skall förstå vad demokrati är och vad det handlar om. Vi behöver se på skolan som en slags miniatyr av det verkliga samhället. Elevernas (medborgarnas) uppgift är att berätta hur skolan ser ut från deras perspektiv, vad som är bra och vilka problem som finns. Skolpersonalens (riksdagens) uppgift är att lyssna till synpunkter, önskemål och problem för att aktivt arbeta mot bästa möjliga lösningar för alla parter.

Skolans ambition är att utveckla förmågor hos eleverna som bidrar till ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Vi vill att de tar ansvar, gör sina röster hörda och att de aktivt arbetar för att förändra och påverka. Alla som verkar i skolan har en uppgift att se till så demokrati inte bara är något abstrakt begrepp som det undervisas om. Demokrati behöver vara en del av skolvardagen, den behöver diskuteras men framförallt utövas mycket och ofta för att elever skall förstå vad det handlar om och förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har på ett djupare plan. I artikeln "Delaktighet och inflytande i skola och undervisning" refererar Skolverket till Thornberg & Elvstrand (2012) som skriver att studier visar “att trots goda intentioner kan aktiviteter där elever ska vara delaktiga ibland snarare leda till situationer där de inte får göra sin röst hörd" (Skolverket, 2016:5). Klassråd, elevråd och matråd är exempel på aktiviteter av detta slag där elever uppmanas att framföra synpunkter och önskemål i tron om att kunna förändra någonting. Tyvärr så, som Thornberg och Elvstrand menar, blir det ofta tvärtom. Skolpersonal som låter elever framföra synpunkter men undviker någon vidare återkoppling eller ger korta svar som “nej, det går inte” förankrar ingen förståelse för demokrati, det förankrar snarare en känsla av apati

I situationer som ovan lär sig eleverna rent krasst att “gilla läget”, vilket är raka motsatsen till att förankra respekt för de grundläggande värdena som det svenska samhället vilar på som skollagen säger. Detta är inte okej, detta är inte att låta eleverna få sina röster hörda. Att få sin röst hörd innebär inte bara att framföra en synpunkt, det innebär också att få en ordentlig återkoppling. Elever måste få ta sina synpunkter upp till diskussion med berörda parter, de måste få se sina önskemål bli verklighet om de går att genomföra dem och de måste få en ordentlig återkoppling om varför ett önskemål inte går att genomföra om så är fallet. Detta är vad eleverna behöver erfara, gång på gång, för att förankra respekt och förståelse för demokrati.
















Bild hämtad från creative commons
https://openclipart.org/detail/178035/children-under-a-tree
kapare: johnny_automatic

Over & Out / Emma

Presentation

Hej!

Jag heter Hanna Wallin och jag är en 26-årig trebarnsmor som är i farten med att bygga upp ett självförsörjande liv på landet utanför Uddevalla tillsammans med min make på vår lilla gård.

Jag har alltid haft en stor drivkraft och lever efter mottot att allt är möjligt vilket jag ser som en stor fördel när man arbetar inom skolan; att ha en positiv grundinställning till att alla kan, man måste bara se möjligheterna och hitta vägen.

Vi är alla i gruppen lärare som lär, och det är något vi är överens om är en viktig del i läraryrket; att aldrig sluta lära, därför tyckte vi det var ett passande namn.

Emelie Johansson

Hej, mitt namn är Emelie Johansson och jag bor i en liten by som heter Sunne. Jag är 25 år gammal och lever ihop med min sambo och två barn. Jag jobbar på en byskola i mellanstadiet där jag är ämnesansvarig i ämnena Matte, No och Hemkunskap. Trivs jätte bra med jobbet och inser för varje dag att jag valt rätt utbildning. Vi valde namnet lärare som lär då vi är ett gäng lärare som hela tiden lär oss.

Jag heter Amanda Hagel Almer. Jag bor i Uddevalla, jobbar deltid som lärare på mellanstadiet på en friskola här i Uddevalla. Vår grupp valde vårt namn då vi tänker att vi är huset det som namnet visar, det vill säga lärare som lär oss.

Presentation

Hej !

Mitt namn är Sara Quick och jag är 23 år gammal och bor i Kristinehamn tillsammans med sambo och vår lilla hund. Jag jobbar just nu i förberedelseklass för nyanlända från årskurs 5 till 9, där stormtrivs jag. Förutom jobb, pluggandet och kompisar så tränar jag dans vilket jag verkligen älskar.

Namnet "Lärare som lär" passade vår blogg jättebra, med tanke på att vi lär oss att bli lärare och det kommer vi fortsätta att göra även efter att vår utbildning är klar. Varje klass, lektion, elev vi någonsin kommer att ha, kommer vara unik och därför kommer vi aldrig sluta lära oss som lärare.

Mitt namn är Jenny Johansen och bor i Lidköping med mina 3 hemmavarande barn, har även en son som numera bor i Stockholm. Så med 4 barn går större delen av fritiden åt till familjen.

Jag läser till lärare åk 4-6 samt arbetar som lärare/rersurspedagog några dagar i veckan. Det är fantastiskt givande och lärorikt och jag känner att jag verkligen valt rätt. Vilket även speglar sig i bloggens namn då vi nu läser till lärare och därmed lär oss, men även som lärare så lär man hela tiden. Slutar man lära och utvecklas är det nog dags att fundera lite på vad man vill med livet...

Mitt namn är Anna Forsberg och jag bor i Göteborg. Jag läser mitt andra år på grundlärarprogrammet Fs-3, genom VAL. Jag arbetar i en klass där det är Förskole-elever, år ett och år två tillsammans. Jag stortrivs att arbeta med barn och att få studera nu är otroligt lärorikt. På fritiden tycker jag om att umgås med min dotter, resa och träffa vänner.

Presentation

Hej!

Mitt namn är Sofie Krause och jag är 23 år gammal. Jag är uppväxt i Bert Karlssons trakter nämligen Skara men bor numera i ett litet samhälle utanför Lidköping. Där bor jag tillsammans med min sambo och våra två katter. På fritiden umgås jag med nära och kära och älskar att vara utomhus oavsett väder.

Bloggnamnet "Lärare som lär" passade bra till våran blogg för att vi alla i gruppen lär oss att bli lärare. Lärandet kommer att pågå genom hela utbildningen och fortsätta under det framtida arbetet.

Presentation

Hej! Emma Tauson heter jag och är 24 år. Jag är en go' och glad kvinna, född och uppvuxen i Uddevalla men kärleken förde mig till Grebbestad där jag nu är bosatt tillsammans med min sambo. Här trivs jag som fisken i vattnet och är mycket tveksam över om jag någonsin kommer vilja flytta härifrån 😉

Bloggens namn är inspirerat av vår syn på lärande som en livslång process. Människan lär hela tiden, ung som vuxen, elev som lärare, av egna erfarenheter och i samverkan med andra.

Presentation

Hej!

Mitt namn är Julia Schedvin och jag är 28 år.

Jag kommer ifrån den lilla värmländska staden Arvika, här bor jag med min man och våra

(än så länge) två barn, 

det tredje beräknas komma nu i början av maj-17.

Jag är en social person som älskar att jobba med människor, där jag kan lära andra men även mig själv ständigt nya saker. 

Så skolan och läraryrket är drömyrket för mig :)

Blogg namnet "Lärare som lär" är ett gemensamt namn som handlar om våran resa att bli lärare, en resa som kommer att vara under ständig utveckling.