onsdag 12 april 2017

Demokrati i skolan

Efter att ha läst elevintervjuerna i Ekerwald & Säfströms bok “Levd demokrati? Skola och mobbning i ungdomars liv” blir det tydligt hur diffust begreppet demokrati faktiskt är för ungdomar idag. Vissa vet inte vad ordet betyder över huvud taget, andra vet men upplever sig inte vara inkluderade i vad det står för, ytterligare andra förknippar det med orättvisa.
Detta är mycket oroväckande då skollagens 1 kap §4 säger att utbildningen ska “förankra respekt för de (...) grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Såhär förklarar en av de intervjuade eleverna sin syn på demokrati: “Dom flesta tycker inte att folket är tillräckligt smarta eller insatta i det för att dom skulle kunna folkomrösta. Men det är liksom bara skitsnack för liksom det är ju vi som drabbas” (Ekerwald & Säfström 2012:24). Här blir det tydligt hur en känsla av politisk orättvisa och utanförskap finns och paralleller till egna erfarenheter om hur elever uppfattar sin maktposition i skolan kan dras till detta.


“Vår uppgift som lärare är att fostra våra elever till medborgare som kan verka för att vårt samhälle utvecklas i en demokratisk anda” (Elmeroth, 2012:13).
“Demokrati är inte något vi har, det är något vi gör” (Ekerwald & Säfström, 2012:8)
Tillsammans utgör dessa citat just det som behöver uppmärksammas och tillämpas i undervisningen. Om vi vill att elever efter utgången skola ska uppfatta sig själva som betydelsefulla medborgare som kan påverka "Samhället Världen”, känns det högst relevant att de känner sig som betydelsefulla medborgare som kan påverka "Samhället Skolan också. Lärare behöver bli påminda om det demokratiska uppdrag som är ålagt dem och att det, precis som med alla andra undervisningsämnen egentligen, inte räcker med att undervisa om demokrati som ett abstrakt begrepp utan eleverna måste få utöva och uppleva demokrati i olika sammanhang. Demokratin måste verklighetsförankras, bli en given och självklar del av skolvardagen för att elever riktigt på djupet skall förstå vad demokrati är och vad det handlar om. Vi behöver se på skolan som en slags miniatyr av det verkliga samhället. Elevernas (medborgarnas) uppgift är att berätta hur skolan ser ut från deras perspektiv, vad som är bra och vilka problem som finns. Skolpersonalens (riksdagens) uppgift är att lyssna till synpunkter, önskemål och problem för att aktivt arbeta mot bästa möjliga lösningar för alla parter.


Skolans ambition är att utveckla förmågor hos eleverna som bidrar till ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Vi vill att de tar ansvar, gör sina röster hörda och att de aktivt arbetar för att förändra och påverka. Alla som verkar i skolan har en uppgift att se till så demokrati inte bara är något abstrakt begrepp som det undervisas om. Demokrati behöver vara en del av skolvardagen, den behöver diskuteras men framförallt utövas mycket och ofta för att elever skall förstå vad det handlar om och förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har på ett djupare plan. I artikeln "Delaktighet och inflytande i skola och undervisning" refererar Skolverket till Thornberg & Elvstrand (2012) som skriver att studier visar “att trots goda intentioner kan aktiviteter där elever ska vara delaktiga ibland snarare leda till situationer där de inte får göra sin röst hörd" (Skolverket, 2016:5). Klassråd, elevråd och matråd är exempel på aktiviteter av detta slag där elever uppmanas att framföra synpunkter och önskemål i tron om att kunna förändra någonting. Tyvärr så, som Thornberg och Elvstrand menar, blir det ofta tvärtom. Skolpersonal som låter elever framföra synpunkter men undviker någon vidare återkoppling eller ger korta svar som “nej, det går inte” förankrar ingen förståelse för demokrati, det förankrar snarare en känsla av apati

I situationer som ovan lär sig eleverna rent krasst att “gilla läget”, vilket är raka motsatsen till att förankra respekt för de grundläggande värdena som det svenska samhället vilar på som skollagen säger. Detta är inte okej, detta är inte att låta eleverna få sina röster hörda. Att få sin röst hörd innebär inte bara att framföra en synpunkt, det innebär också att få en ordentlig återkoppling. Elever måste få ta sina synpunkter upp till diskussion med berörda parter, de måste få se sina önskemål bli verklighet om de går att genomföra dem och de måste få en ordentlig återkoppling om varför ett önskemål inte går att genomföra om så är fallet. Detta är vad eleverna behöver erfara, gång på gång, för att förankra respekt och förståelse för demokrati.

children under a tree by johnny_automatic














Bild hämtad från creative commons
https://openclipart.org/detail/178035/children-under-a-tree
kapare: johnny_automatic

Over & Out / Emma

8 kommentarer:

  1. Håller helt med i ditt resonemang att elever bör och måste få pröva hur demokratiska situationer fungerar. Bara om jag ser till min VFU skola så stämmer Thornberg och Elvstrands påstående in på pricken. Alla typer av elevråd, matråd etc. leder ingen vart utan det blir avslag på allt. Kanske beror det på att eleverna kommer med något "orealistiska mål" på grund av att de får för lite tid åt att öva på att formulera åsikter de vill framföra. De har kanske ingen riktigt klar insikt i vad som faktiskt är möjligt att framföra inom olika råd. Sen att faktiskt ge återkoppling, precis som du skrev tror jag ger mycket! att bara få framföra åsikter utan någon som helst aning om vad de tycker och tänker kring de är ju meningslöst. Sen har jag även sett att lärarna gärna plockar bort många utav de demokratiska tillfällena. Hur kan vissa saker som står i läroplanen vara självklart att ta bort än andra saker? Det ska ju läras ut. Klassråd som uteblir vecka efter vecka för att "viktigare" saker måste få tid som matte eller svenska. Vad räknas egentligen som viktigt i skolan då kan man undra? Lärarna drar sig ofta för att ge eleverna fria utrymmen att tycka till om exempelvis lektionsupplägg och innehåll, tråkigt tycker jag! tilliten till sina elever är otroligt viktig och låter man dom aldrig försöka lär dom sig ju aldrig. Vi ger eleverna för lite tid att utöva demokrati, men den stora frågan är finns den tiden? Hur ska det inkluderas in i undervisningen? Bör man öva på att ge eleverna fritt utrymme några tillfällen i veckan? Fixar elever i årskurs 1-3 till exempel att gemensamt eller själva helt fritt få välja hur de ska arbeta med något eller vad de ska göra på lektionen? Ett demokratiskt beslut i de yngre åldrarna innebär ju tyvärr väldigt ofta att det finns några starkare karaktärer som säger vad de vill, tycker och tänker högt och rakt ut och då följer majoriteten av elever dom utan att egentligen reflektera vad hen vill? Många gör som kompisen för att vara snäll.. Vilken typ av demokrati fungerar egentligen på lågstadiet? Blindröstning? Att man inte ser vad de andra tycker skulle evt kunna vara en lösning. Eller som min klass gjorde, skrev tillsammans med en kompis en bra och en dålig sak om flera områden som läraren sen sammanfattade och läste upp högt utan deras namn.

    /Amanda Kvick

    SvaraRadera
  2. Väldigt intressant ämne, tyvärr som Amanda skriver så knuffas oftast sådana möjligheter åt sidan för "viktigare" saker. Självklart ska elever känna att deras åsikter räknas och att deras röster blir hörda. Det svåra är som du säger att deras förslag på klassråd/matråd ofta är svåra att genomföra som till exempel trampoliner på skolgården och pizza varje fredag.

    Jag tror det gäller att vi börjar redan tidigt med att lära barnen vad demokratin i skolan kan innebära, till exempel att man diskuterar om klassråd. Att man har rätt att framföra sina åsikter och förslag på ändringar, men även att vi som lärare hjälper dem att se om deras förslag är rimliga? Och om det är orimligt, förklara varför!
    Ge konkreta förslag på vad det kan tänkas vara för något som skolan faktiskt kan ta till sig. Och som ni båda trycker på, ÅTERKOPPLA!

    Annars hamnar man ju där att eleverna får känslan av att det inte spelar någon roll vad man säger för det är ändå ingen som lyssnar.
    Jag vet inte hur många klassråd som börjar med en genomgång av förgående elevråds protokoll där det låter så här:
    - pizza varje fredag får vi inte
    - fler gungor får vi inte¨
    - mer hamburgare får vi inte
    - trampoliner på skolgården får vi inte

    vad vill vi ta upp till nästa elevråd?

    Klart som sjutton att barnen tappar tron på att de kan vara med att påverka om ingen säger varför det inte går eller visar dom exempel på vad de faktiskt kan påverka.

    Väldigt intressant ämne som sagt och det kan inte diskuteras för mycket ;)

    /Annie Lind

    SvaraRadera
  3. Intressent och viktigt ämne ni har valt att skriva om. Den första tanken som slår mig när jag tänker på demokrati i skolan, var något jag lade märke till under mina vfu-perioder. Att vissa elever har missuppfattat demokratibegreppet, dessa elever tror att demokrati handlar om att alla ska få som de vill, istället för att det blir som de flesta vill, vilket är den egentliga innebörden. Detta ledde till en del sura miner när klassen t.ex. skulle ha handuppräckning om vilken film de skulle se på fredagen.

    Jag håller med dig om att demokrati inte är något som man enbart ska ta upp och undervisa om vid särskilda tillfällen. Utan det är något som ska följa med genom hela skoldagen, varje dag. Dock så tror jag att det kan vara bra att man avsätter några undervisningstillfällen, framförallt i de yngre årskurserna. Där man förklarar vad demokrati innebär, hur ett val går till, hur demokratin ser ut i Sverige och hur det är i länder som inte har demokrati.

    Ett exempel på hur man kan visa hur ett val går till och vad ett demokratiskt beslut innebär är att man har ett eget litet val i klassrummet. Man kan ha ett röstbås där varje elev får gå in och lägga en röst på en enkel frågeställning. Ex. Vad ska vi göra på idrotten i eftermiddag? Fotboll, dans eller lekar? När man sedan räknar rösterna går man igenom att alla inte får göra det de röstade på, utan det blir det som de flesta röstade på.

    Jag vill också passa på att tipsa om en film från UR som heter Vem bestämmer? Om diktatur. Den tar på ett humoristiskt sätt upp skillnaden mellan demokrati och diktatur. Efter filmen kan man ha en diskussion i klassen om vilka fördelar det finns med att leva i en demokrati etc.

    Jag vill bara tillägga att jag läser inriktning f-3 och att dessa aktiviteter passar nog främst i de yngre åldrarna.

    Kul att ni tog upp detta intressanta ämne.

    /Anna Irebring

    SvaraRadera
  4. Spännande tankar fundera lite kring hur det går att koppla samman idéer som gäller demokrati med tankar som gäller inflytande...

    SvaraRadera
  5. Väldigt intressant ämne. Just klassråden är något som vi diskuterar mycket på skolan där jag arbetar. Hur ska man gå tillväga för att de ska ge något?
    Jag erkänner, jag är en av dessa som åsidolägger klassråd tills det är ett måste inför elevråden, inte pga tidsbrist utan då jag upplever att det istället för att bli en givande stund blir en gnälltimma där de starka i gruppen påpekar allt fel alla andra på skolan gör och det typiska "Vi vill ha nya bandyklubbor" trots att det är de själva som slår sönder dem och inte är rädda om det de har. Och de tystlåtna eleverna bara sitter vid sin bänk och plockar med småsaker i hopp om att passet snart ska vara över.
    Det leder till en negativ ton och stämning i klassrummet. Vi vill ju öka deras förhoppningarna och känslan av att de är delaktiga i skolan.
    Mycket hänger självklart på hur man lägger upp klassråden och hur man planerar för att få fram allas åsikter. Men det är svårt! Jag vet inte hur mycket jag googlat på detta och testat olika saker men vi svävar alltid in i samma negativa "skylla på alla andra"-trend. Det är problematiskt tycker jag. Jag anser att det är viktigt att få eleverna att känna ansvarstagande själva men hur gör man det? Det gäller att vända spiralen till ett positivt klimat i skolan. Jag hoppas att denna kurs ska ge mig mer kött på benen hur man kan få ihop inflytande, deltagande och ansvarstagande! Men det känns stort. Var börjar man? Respekt?

    Jag ska titta på klippet som du tipsade om Anna. Det verkade väldigt intressant!

    SvaraRadera
  6. Superintressant ämne Emma! Jag upplever som föregående talare att detta klassrådstillfälle tar upp alldeles för mycket tid från den egentliga undervisningen… I kursplanen för samhällskunskap står det att undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskap om mänskliga rättigheter och demokratiska processer och arbetssätt. Vidare i undervisningen ska de ge eleverna möjlighet att utifrån egna erfarenheter uttrycka och pröva sina ställningstaganden i olika möten med människor, t. ex. rektor under ett elevråd. De ska få lära sig hur individer och grupper kan påverka beslut som det röstas om (Skolverket 2011, s 215-218).

    Jag skulle inte ta tid från sv, eng, matte eller no för att skapa ett bra klassråd. Jag tar tiden från mina SO-lektioner för jag anser att klassrådet passar bäst in i det ämnet. Av egen erfarenhet som praktiserande SO-lärare tycker jag att jag har lyckats ganska bra i mina klasser (jobbar som SO-lärare i tre klasser i åk 4). Vi har SO två gånger i veckan och varje vecka, ca en halvtimme, har jag lagt in klassråd på schemat. I en av klasserna slutade en av elevrådsrepresentanterna så en ny skulle väljas. Vi gjorde precis som ”på riktigt”, alla som ville bli representant blev uppskrivna på tavlan, sedan fick klassen rösta på en av dessa (även de som ville bli fick rösta, men inte på sig själva). Sedan samlades alla röster in och presenterades sedan på tavlan. Innan hade jag berättat att även om man vill bli representant, blir man inte alltid vald. Nu stod det mellan två elever, då fick klassen nya lappar och sedan rösta på någon av dessa två elever. Eleverna fick praktisera hur demokrati fungerar och en ny elevrådsrepresentant blev vald.

    I början hade vi en hel lektion i veckan till elevråd, det tog alldeles för mycket tid och var jobbigt. Nu har tiden kortats ner och ju mer eleverna lär sig att vara effektiva på dessa möten desto mindre tid krävs. Under en period nu har de möten varje vecka men successivt ebbar jag ut tillfällena och endast har möten en gång i månaden. Under klassråden jag ger eleverna varje vecka, har jag i början hjälpt till att stötta samtalet dit jag vill. Vi har pratat om dessa orealistiska önskemål, tacos och pizza till lunch. Nya fotbollsmål (när det finns väl fungerade mål redan), massa studsmattor osv. Dessa frågor och kommentarer tas inte med upp till elevrådet med rektor. Det har gett resultat och tiden har använts till att planera hur man kan tjäna pengar till klasskassan, t.ex. att ha en loppis i matsalen, då måste man fråga rektor om detta är ok.

    // Ebba Evanni

    SvaraRadera
  7. Mycket intressant ämne!

    Jag funderade lite på samma ämne när jag skrev mina frågor till litteraturseminariet - hur vi som lärare och skola egentligen lyssnar på eleverna. Om det bara handlar om arrangerade klass-, elev- och liknande råd i skolan. Min uppfattning kring dessa är precis i linje med Thornberg & Elvstrand, att jag tror att det lätt får omvänd effekt.

    Min tolkning av läroplanen är att skolan förväntas stå för en stor del av elevernas fostran till demokratiska samhällsmedlemmar och det tycker jag ställer stora krav på oss lärare och skolan som helhet.

    Alerby och Bergmark skriver att demokratiarbetet är en central del av elevernas lärande och menar att "För att kunna ge det stöd och den stimulans som eleverna behöver för sitt lärande är det viktigt att lyssna till dem." Hur detta ska gå till i praktiken vet jag inte men jag tror snarare på valfrihet gällande undervisnings- och redovisningsformer för eleverna än uppstyltade skolråd i fråga om att lära eleverna om demokrati.

    /Anna Samuelsson

    SvaraRadera
  8. Vad kul Anna att du kom med ett bra och konkret exempel. Jag har också jobbat med UR-serien där man bland annat pratar om demokrati och diktatur i ett avsnitt. Fantastisk material som jag också rekommenderar. I alla de här bloggtrådarna utifrån litteraturen blir det väldigt tydligt att vi ska jobba med demokrati och inkludering i klassrummet och det står tydligt i vår läroplan, det borde ingen missat vid det här laget men vad som däremot är svårt att hitta, tycker jag, är exempel på HUR man gör det. Konkreta metoder, undervisningsplanering, material mm. Någon som håller med?

    SvaraRadera