Demokrati i skolan

Efter att ha läst elevintervjuerna i Ekerwald & Säfströms bok “Levd demokrati? Skola och mobbning i ungdomars liv” blir det tydligt hur diffust begreppet demokrati faktiskt är för ungdomar idag. Vissa vet inte vad ordet betyder över huvud taget, andra vet men upplever sig inte vara inkluderade i vad det står för, ytterligare andra förknippar det med orättvisa.

Detta är mycket oroväckande då skollagens 1 kap §4 säger att utbildningen ska “förankra respekt för de (...) grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Såhär förklarar en av de intervjuade eleverna sin syn på demokrati: “Dom flesta tycker inte att folket är tillräckligt smarta eller insatta i det för att dom skulle kunna folkomrösta. Men det är liksom bara skitsnack för liksom det är ju vi som drabbas” (Ekerwald & Säfström 2012:24). Här blir det tydligt hur en känsla av politisk orättvisa och utanförskap finns och paralleller till egna erfarenheter om hur elever uppfattar sin maktposition i skolan kan dras till detta.

“Vår uppgift som lärare är att fostra våra elever till medborgare som kan verka för att vårt samhälle utvecklas i en demokratisk anda” (Elmeroth, 2012:13).

“Demokrati är inte något vi har, det är något vi gör” (Ekerwald & Säfström, 2012:8)

Tillsammans utgör dessa citat just det som behöver uppmärksammas och tillämpas i undervisningen. Om vi vill att elever efter utgången skola ska uppfatta sig själva som betydelsefulla medborgare som kan påverka "Samhället Världen”, känns det högst relevant att de känner sig som betydelsefulla medborgare som kan påverka "Samhället Skolan” också. Lärare behöver bli påminda om det demokratiska uppdrag som är ålagt dem och att det, precis som med alla andra undervisningsämnen egentligen, inte räcker med att undervisa om demokrati som ett abstrakt begrepp utan eleverna måste få utöva och uppleva demokrati i olika sammanhang. Demokratin måste verklighetsförankras, bli en given och självklar del av skolvardagen för att elever riktigt på djupet skall förstå vad demokrati är och vad det handlar om. Vi behöver se på skolan som en slags miniatyr av det verkliga samhället. Elevernas (medborgarnas) uppgift är att berätta hur skolan ser ut från deras perspektiv, vad som är bra och vilka problem som finns. Skolpersonalens (riksdagens) uppgift är att lyssna till synpunkter, önskemål och problem för att aktivt arbeta mot bästa möjliga lösningar för alla parter.

Skolans ambition är att utveckla förmågor hos eleverna som bidrar till ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Vi vill att de tar ansvar, gör sina röster hörda och att de aktivt arbetar för att förändra och påverka. Alla som verkar i skolan har en uppgift att se till så demokrati inte bara är något abstrakt begrepp som det undervisas om. Demokrati behöver vara en del av skolvardagen, den behöver diskuteras men framförallt utövas mycket och ofta för att elever skall förstå vad det handlar om och förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har på ett djupare plan. I artikeln "Delaktighet och inflytande i skola och undervisning" refererar Skolverket till Thornberg & Elvstrand (2012) som skriver att studier visar “att trots goda intentioner kan aktiviteter där elever ska vara delaktiga ibland snarare leda till situationer där de inte får göra sin röst hörd" (Skolverket, 2016:5). Klassråd, elevråd och matråd är exempel på aktiviteter av detta slag där elever uppmanas att framföra synpunkter och önskemål i tron om att kunna förändra någonting. Tyvärr så, som Thornberg och Elvstrand menar, blir det ofta tvärtom. Skolpersonal som låter elever framföra synpunkter men undviker någon vidare återkoppling eller ger korta svar som “nej, det går inte” förankrar ingen förståelse för demokrati, det förankrar snarare en känsla av apati

I situationer som ovan lär sig eleverna rent krasst att “gilla läget”, vilket är raka motsatsen till att förankra respekt för de grundläggande värdena som det svenska samhället vilar på som skollagen säger. Detta är inte okej, detta är inte att låta eleverna få sina röster hörda. Att få sin röst hörd innebär inte bara att framföra en synpunkt, det innebär också att få en ordentlig återkoppling. Elever måste få ta sina synpunkter upp till diskussion med berörda parter, de måste få se sina önskemål bli verklighet om de går att genomföra dem och de måste få en ordentlig återkoppling om varför ett önskemål inte går att genomföra om så är fallet. Detta är vad eleverna behöver erfara, gång på gång, för att förankra respekt och förståelse för demokrati.
















Bild hämtad från creative commons
https://openclipart.org/detail/178035/children-under-a-tree
kapare: johnny_automatic

Over & Out / Emma