Elevdemokrati
Skolans uppdrag är att alla elever skall få en likvärdig utbildning, oberoende av vart de bor i Sverige. En av de saker som läraren har i sitt uppdrag är att fostra eleverna för att kunna delta aktivt i det demokratiska samhället (Elmeroth, s. 78). Detta går väl hand i hand med det reella elevinflytandet som eleverna skal har rätt till. Det är för mig en självklarhet att varje elev har rätt att få uttrycka sina tankar och åsikter och få se hur han eller hon får vara med i gemensamma beslut.
En utmaning enligt min erfarenhet kan vara att få elever att förstå att demokrati inte alltid är rättvis, då det är majoriteten som bestämmer och varje individ får inte alltid som han eller hon själv vill. Här gäller det att visa demokrati i ett större perspektiv och kanske jämföra med andra styrformer så som diktatur, direktdemokrati och representativ demokrati m.m. Det finns ju olika situationer där olika former fungerar olika bra och alla de tre formerna finns ju på något sätt i skolan. Förra terminen så hade jag en liknande diskussion med min klass 4-5:a under vårt demokrati tema. Vi skulle tillsammans synliggöra de olika demokratiska eller odemokratiska formerna som fanns i skolan. Vi kom fram till att de hade både representativ demokrati i elevrådet, direkt demokrati i olika flervals situationer och diktatur i vissa situationer där läraren bestämmer. Det kom dock en underbar kommentar när vi pratade om detta en elev sa att det är bra med läraren som diktator om han eller hon är snäll. Detta gav i sin tur bränsle åt funderingar kring vad som gör en ledare bra eller dålig och hur detta påverkar gruppen på olika sätt. Här kanske man skulle kunna säga att eleverna såg frågan om demokrati och delaktighet ur olika perspektiv, i vissa situationer är det bra att få vara med och bestämma och i andra är det bättre om en ledare bestämmer åt mig.
Skolverkets undersökningar av skolan visar att elever upplever att de får mindre och mindre elevinflytande och detta är en stor utmaning som skolan kommer att behöva ta tag i (Berg, Frank och Wede s. 274.) Undersökningen visade att detta var elevernas upplevelse. Min fråga i detta är om det egentligen är brist på elevinflytande eller om det är så att det är brist på synliggörandet av elevinflytandet i skolan. På min skola gjorde vi en liknande enkätundersökning där vi frågade eleverna om de tyckte att det fick vara med och bestämma i skolan. Resultatet var att många tyckte att de var med och bestämde i mycket liten utsträckning. När vi sedan analyserade detta i lärargruppen kom vi fram till att det fanns väldigt många tillfällen under lektionerna där de fick vara med och bestämma men att de kanske inte var medvetna om att de fick det. Kanske är ett av problem att eleverna inte är medvetna om helt vad medbestämmande innebär och att de inte ser de situationer där de faktiskt får vara med och påverka sin undervisning som de har rätt till enligt LGR 11 och skollagen. Så när jag skall planera olika typer av elevinflytande i skolan s bör jag som lärare vara noga med att synliggöra elevernas reella inflytande. Hur gör vi detta som lärare?
Berg, Sundh och Wede s. 278- 279 menar att det finns en rad av olika faktorer som påverkar om man kan ha ett reellt elevinflytande. De menar att variation i arbetsformer, valmöjligheter, samtal där man diskuterar val och olika möjligheter samt elever som är aktiva i sitt eget lärande är pedagogiska saker som måste finnas i ett klassrum för att reellt elevinflytande skall kunna finnas. Vidare så behöver den fysiska och psykiska lärmiljön vara gynnsam. Elever behöver känna sig trygga i sin klass så att de vågar utöva sin åsikt, det behöver finnas en tilltro till elevernas förmåga att välja från pedagogernas håll så att en tillåtande miljö bildas samt den fysiska miljön behöver ge möjlighet till, demokratiska processer. Ledarskap från lärare och pedagoger är också viktig att föregå med exempel och ge utrymmer till aktivt elevdeltagande i olika utformningar av undervåningen. Avslutningsvis så känns demokratiuppdraget som en stor utmaning och en stor förändring från det traditionella lärarstyrda klassrummet som många av oss förmodligen har erfarenheter ifrån. Det känns viktigt att varje lärare funderar kring sin egen syn på demokrati och tillämplig i klassrummet så att vi kan jobba mot ett så demokratiskt och elevaktivt klassrum som möjligt.
Hur kan vi som skola synliggöra demokrati på olika sätt, har någon praktiska erfarenheter?Hittade den här filmen på youtube där de beskriver elevers, lärares och rektor roll om elevdemokrati på ett roligt sätt med tecknade figurer, kanske kan detta vara ett sätt att arbeta med eleverna om hur de kan vara med och påverka i skolan och hur demokrati i skolan egentligen skall fungera?
Hej!
SvaraRaderaHärligt inlägg om elevinflytande, detta ämne ligger mig varmt om hjärtat och under denna kursen , Leda lärande så har de här med elevinflytande hemsökt mig på nätterna, hur i praktiken skall faktiskt detta gå till !?
Jag har faktiskt några svar på din fråga du ställde i texten: 'Så när jag skall planera olika typer av elevinflytande i skolan s bör jag som lärare vara noga med att synliggöra elevernas reella inflytande. Hur gör vi detta som lärare?''
Jag till exempel har i idrotten som jag har i nu skapat en fråge/önskelåda, i slutet av lektionen får eleverna skriva tex önskemål de har till idrottsundervisningen i den, de behöver inte va namn utan de är anonyma lappar som jag efter lektionerna kan läsa. dom är så värdefulla, jag ber också eleverna att vara detaljrika i det dom skriver så att jag skall fatta vad de menar.
När jag har andra lektioner så brukar jag använda mig av elevernas händer, de får visa med sina tummar hur de Tex lektoner kändes och utifrån detta så får de lyfta några saker i en diskussion.. Det är sånna där småsaker man kan göra och det är verkligen värdefullt.
I boken Levd demokrati så skriver författaren om hur viktigt de är med att eleverna faktiskt får vara med och påverka och att läraren faktiskt lyssnar på de dom säger och gör något konkret av de hela. Annars spelar de ingen roll om hur mycket eleverna har att ''säga till om''.
Vi lärare måste tillåta oss att se och höra saker ut ett elevperspektiv också, det är trots allt eleverna som ''vi'' ''utsätter'' för våran undervisning och de upplevs ju i deras perspektiv med deras erfarenheter, de är dessa perspektiv som är de mest värdefulla, detta finns att läsa mer om i boken Normkrtiska perspektiv på sid 278.
Intressant inlägg. Jag håller med er om att det är viktigt att eleverna får vara med och bestämma och att det synliggörs för eleverna att de faktiskt kan vara med att påverka. På min vfu-skola fanns en förslagslåda likt den som Ellinor beskriver. Dock fylldes den med ganska många orimliga förslag, såsom vi vill äta pizza varje dag eller vi vill bara gå i skolan på fredagar. Såna förslag är svåra att tillmötesgå. Men det fanns också mer rimliga förslag och då är det viktigt att skolan tar vara på dem. Och att eleverna verkligen kan se att de kan göra skillnad.
SvaraRaderaEtt sätt att använda sig av demokrati i klassrummet är att använda sig av Exit-tickets. Och att man då som lärare är tydlig med att man vill att eleverna skriver ner vad som har varit bra med lektionen och om det är något man vill ändra på. Eller om det är något särskilt inom området som man vill ska tas upp. Läraren får också vara tydlig med att man läser alla lappar och tar till sig det som står.
En rolig grej som de hade på mina barns förskola för de äldre barnen var att de testade olika politiska styrformer under några eftermiddagarna. Ena dagen var det demokrati, andra dagen diktatur, tredje anarki o.s.v. Mycket uppskattat hos barnen.
Det var bra exempel på elevdemokrati i kommentarerna. Att jämföra demokratin med andra styrelseskick visar tydligt att demokrati kanske ändå är det bästa av dem. Det är inte helt perfekt dock, eftersom det bygger på att invånarna har kunskap om vad de röstar på, och i dagens samhälle finns alla möjliga sätt att vilseleda, beroende på vems intressen man bevakar. Massmedia och trender kan påverka stort. Men just kunskapen om olika statsskick är verkligen viktigt att skolan lär ut.
SvaraRaderaI Sverige har vi representativ demokrati och det innebär att vi väljer representanter som sedan ska representera vår vilja. Dessa representanter tar sedan beslut i olika frågor som rör oss. Det är, som sades i inlägget, majoriteten som får sin vilja igenom, vilket gör att de som inte är i majoritet inte lyssnas på lika mycket. Så alla bestämmer inte i en demokrati, men eleverna tror ofta att det är så (Steinberg, 2013).
Även i en demokrati finns det ledare. Saker har en tendens att inte fungera utan. I skolan tror jag att läraren behövs som ledare. En ledare som vill alla elevernas bästa och som lyssnar och tar till sig elevernas tankar och ideér. Läraren bestämmer utifrån sin kunskap vad som är lämpligt att göra och bör även kunna göra det tydligt för eleverna varför. Att utvärdera från eleverna hur de upplever olika sorters undervisning verkar vara givande både för elever och lärare. Det kan ge en vink om hur man ska lägga upp lektionerna och är värdefull kunskap för lärarens planering. För om demokrati ska fungera måste det finnas en viss ordning och struktur som demokratin kan verka inom. Och det är väl lärarens uppgift att skapa en sådan miljö.
Referens:
Steinberg J. (2013). Ledarskap i klassrummet. Stockholm: Gothia Fortbildning AB