Här kommer lite mer fakta kring vår seriestripp för att förtydliga vårt budskap. Vi ville skriva om just dyslexi då det känns som att det upptäcks allt för sent i många skolor och av lärarna. När vi undervisar en elev som har det svårt med att läsa eller skriva så ska vi vara uppmärksamma. Det finns olika varianter och grader av dyslexi, så vi behöver studera och sätta oss in mer i detta hinder för att kunna upptäcka vad som är vad, för att kunna göra en extra anpassning för eleven, där vi tillsammans med föräldrarna och specialpedagogen följer elevens läs och skriv utveckling, för att sedan kunna anpassa undervisningen för att ge eleven de bästa förutsättningarna att lära. Ser du att det inte händer så mycket så va inte rädd att gå vidare med en utredning. Med eller utan utredning så försök ge eleven de stödet den har rätt till. "Alla som arbetar på skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande", (Skolverket, 2011,s.14). I en artikel i tidningen metro, (www.metro.se) står det att eleverna som börjar studera på Universitetet inte upplever tabu kring dyslexi, utan att det råder en stor medvetenhet om att studenter har olika förutsättningar och behov. De tar även upp att eleverna är angelägna att det alla ska vara inkluderade oavsett hinder i lärandet. Om det är så här har vi kommit långt i att vi lär olika men är ändå lika värda, men jag tror att denna förståelse och öppenhet måste starta hos oss vuxna där vi talar om att vi just lär på olika sätt och att det är bra. Elisabeth Åman som har skrivit artikeln, skriver även att det ska ges stöd till eleverna vilket det ofta görs på Universitet, som att till exempel kunna lyssna på kurslitteratur, att få anteckningar från en föreläsning, eller att få stöd av rättstavningsprogram på datorn. Ja det finns många stöd att få, men jag anser att det ska uppmärksammas tidigare och att hjälpmedel ska finnas direkt till eleven så att hon eller han lär med glädje och får förutsättningar att utvecklas och lära efter sin förmåga. I LGR står det att läraren ska se till den enskilda individens behov och förutsättningar och att vi ska stärka elevernas vilja att lära. Läraren ska även stimulera och handleda, samt ge särskilt stöd till de elever som har svårigheter (Skolverket, 2011, s.14). Därför behöver vi göra dessa insatser i tid så att barnet inte tappar sjävkänslan och tron på att kunna lära sig efter sin förutsättningar.
Här kommer lite mer fakta kring vår seriestripp för att förtydliga vårt budskap. Vi ville skriva om just dyslexi då det känns som att det upptäcks allt för sent i många skolor och av lärarna. När vi undervisar en elev som har det svårt med att läsa eller skriva så ska vi vara uppmärksamma. Det finns olika varianter och grader av dyslexi, så vi behöver studera och sätta oss in mer i detta hinder för att kunna upptäcka vad som är vad, för att kunna göra en extra anpassning för eleven, där vi tillsammans med föräldrarna och specialpedagogen följer elevens läs och skriv utveckling, för att sedan kunna anpassa undervisningen för att ge eleven de bästa förutsättningarna att lära. Ser du att det inte händer så mycket så va inte rädd att gå vidare med en utredning. Med eller utan utredning så försök ge eleven de stödet den har rätt till. "Alla som arbetar på skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande", (Skolverket, 2011,s.14).
SvaraRaderaI en artikel i tidningen metro, (www.metro.se) står det att eleverna som börjar studera på Universitetet inte upplever tabu kring dyslexi, utan att det råder en stor medvetenhet om att studenter har olika förutsättningar och behov. De tar även upp att eleverna är angelägna att det alla ska vara inkluderade oavsett hinder i lärandet.
Om det är så här har vi kommit långt i att vi lär olika men är ändå lika värda, men jag tror att denna förståelse och öppenhet måste starta hos oss vuxna där vi talar om att vi just lär på olika sätt och att det är bra. Elisabeth Åman som har skrivit artikeln, skriver även att det ska ges stöd till eleverna vilket det ofta görs på Universitet, som att till exempel kunna lyssna på kurslitteratur, att få anteckningar från en föreläsning, eller att få stöd av rättstavningsprogram på datorn. Ja det finns många stöd att få, men jag anser att det ska uppmärksammas tidigare och att hjälpmedel ska finnas direkt till eleven så att hon eller han lär med glädje och får förutsättningar att utvecklas och lära efter sin förmåga. I LGR står det att läraren ska se till den enskilda individens behov och förutsättningar och att vi ska stärka elevernas vilja att lära. Läraren ska även stimulera och handleda, samt ge särskilt stöd till de elever som har svårigheter (Skolverket, 2011, s.14).
Därför behöver vi göra dessa insatser i tid så att barnet inte tappar sjävkänslan och tron på att kunna lära sig efter sin förutsättningar.